6 februari 2010 · Innebandy (Gävle Södra IBC)

Datum:
6 februari 2010
Träningstyp:
Innebandy
Sällskap:
Gävle Södra IBC
Tid:
1 timme
Kommentar:

Seriematch mot IBK Runsten (vinst 7-6).

Tredje mötet med Runsten den här säsongen. I första mötet var det ett rent B-lag som vi ganska lätt slog. I DM-kvarten för några veckor sen hade de stärkt upp med bland annat Bondesson och nån mer från A-laget. Den här gången hade de ännu fler spelare från A-laget (som är spellediga i helgen).

Vi lyckades kontra in ett tidigt ledningsmål efter att två Runsten-spelare sprungit ihop i anfallszon. Sen dröjde det inte många minuter innan Runsten satte två mål i samma numerära underläge och jag började oroa mig för att det skulle bli en riktigt jobbig och tråkig kväll. Vi lyckades i alla fall samla oss och spela av resten av perioden utan missöden.

I andra perioden höjde vi oss ett snäpp och helt plötsligt var det vi som förde spelet. Perioden slutade 4-0 till oss (5-2 totalt).

I tredje pressade Runsten på lite hårdare och reducerade i PP ganska tidigt (jag satt utvisad). Pressen fortsatte, och med 3.31 kvar så kvitterade man till 6-6. Det kändes tungt, men alla var inställda på att vinna och bara en minut senare kunde Mats-Peter sätta det matchvinnande 7-6 målet.

Den officiella matchrapporten finns att läsa här: Omgång 17: Tredje vinsten för säsongen mot Runsten

Jag är ganska nöjd med min egen insats. Den enda plumpen i protokollet var utvisningen i början på tredje perioden. Runsten hade åkt på några halv-billiga utvisningar i andra perioden så domarna var säkert sugna på att kompensera lite, och jag viftade som vanligt som en idiot med klubban. Busenkelt beslut att visa ut mig. I spel 5-mot-5 var jag inte inne på ett enda baklängesmål (vad jag kan minnas).

Jag revancherade mig lite för utvisningen på vårt 6:e mål där jag spelade fram Stickan med en ganska snygg backhand-drop. Förutom assisten så var jag lite mer delaktig i anfallsspelet än de senaste matcherna. Det finns fortfarande massor att förbättra, men ett litet steg framåt var det i alla fall.

© 2007-2011 Daniel Eriksson