Seriematch mot Valbo AIF (vinst 6-5).
En av de skönare vinsterna för säsongen. Förra gången vi mötte VAIF var de numret större än oss i nästan allt och vann då med 6-2. Den här gången tog vi för oss betydligt bättre trots en lite tunn trupp. Även om matchen inte började på bästa sätt så tappade vi aldrig modet utan jobbade stenhårt både framåt och bakåt. Kan vi ta med oss lite av den här inställningen till nästa match så kommer IK Brynäs att få det hett kring öronen.
Vi har flera gånger under säsongen helt tappat spelet i slutet på matcherna. Det känns nästan som om vi får panik då vi ser att vi leder en match och klockan närmar sig full tid. Idag flåsade VAIF oss i nacken ända in i slutsekunderna så vi glömde helt enkelt bort att det var dags att få panik. Eller nåt...
Jag var inför matchen orolig för att VAIF skulle ha en stor fördel av underlaget i Valbo SPC (gammalt ojämnt trägolv), men i slutändan tror jag nästan vi hade mer fördel av underlaget eftersom VAIF inte kunde driva upp bolltempot tillräckligt för att spela över oss.
Det var nollgradigt och fint väder så jag cyklade fram och tillbaka till Valbo SPC. Det blev en härlig cykeltur med lite medvind på väg till matchen och en skön vinst i ryggen på väg hem från matchen.